lördag 23 april 2011
22/4 Fredag
Första riktiga dagen på jobbet, har fått tre riktigt trevliga hästar att ta hand om denna veckan, blir eventuellt lite skifte när vi åker upp till NJ på fredag. I vilket fall kommer det att tillkomma en häst då. Alla tre är tvååringar.
Melrose Abbey
E. Muscles Yankee U. Real live woman
Den tjejen kan trava. Hon är riktigt fin, tränade idag och såk fruktansvärt fin ut.
Holier That Thou
E. Cantab hall U. Sunday Yankee
En häst med personlighet, man får passa sig lite. Men annars riktigt trevlig. Joggade henne på banan innan idag, första gången på tre år som jag kör, snacka om känsla. Har verkligen saknat det.
Making Muscle
E. Muscles Yankee U. Spendthrift
Än så länge enda hingsten jag har hand om, men han är verkligen inte som en tvåårig hingst utan känns mer som en van och erfaren 10 åring. Otroligt lugn och sansad. Ska jogga honom i morgon, ska bli spännande.
Har kommit in i jobbet ganska bra, väldigt likt de dagarna hos Tommy. Skillnaden är bara att det är trevligt folk, bra hästar och jag blir väl omhändertagern. Tror jag kommer trivas riktigt bra i det här gänget. Alla jag jobbar med är riktigt trevliga, är ingen av dom jag inte trivs med än så länge i vart fall.
Vi kom från Chicago i Onsdags eftermiddag men våra väskor landade i Miami. Igår kväll kom dom... eller okej, Malins och en av mina kom. Jag väntar fortfarande på min sista väska. Men den ska enligt uppgift komma nu ikväll, jag hoppas att det stämmer. Har ALLA sladdar och liknande tillbehör i den. Även en hel del kanyler och diverse diabetes tillbehör. Var faktiskt lite små obehagligt att bli av med väskorna så här, tänk om jag inte fått tillbaka så fort som jag ändå fått. Tänk om min låda kanyler (hade en låda i handbagaget) hunnit ta slut innan väskorna hade dykt upp. Vad hade jag gjort då? Haft lite små panik, minst sagt.
Nu sitter jag här på bänken och väntar på att min sista väska ska komma och att Diana ska bli klar så vi kan åka och handla. Mina Converse tar död på mina fötter, man ska inte jobba på det här sättet i de skorna. Verkligen inte, här snackar vi smärta och åter smärta. Är glad att flip-flopsen i vart fall fanns i den väskan som dök upp igår.
När vi landade fick vi panik-åka till WalMart för att införskaffa något att jobba i och lite mat. Gick på många pengar kan jag säga, men vad gör man inte för att slippa springa runt i samma kläder oduschad längre än nödvändigt. Har nog aldrig kännt mig så ofräsch som när vi landade i Florida och Alec hämtade upp oss.
Rummen vi fått är riktigt trevliga och så mycket finare än de jag bodde i sist. Har en säng som verken är hård eller mjuk, utan bara precis lagom. Min rygg mår bra av den, riktigt bra. Finns till och med dusch på rummet, sist delade jag med alla andra. Visst, jag har sett bättre men som sagt, trivs riktigt bra i detta rummet ändå. Även om det bara ska vara en vecka.
En vecka går fort, på Fredag ska vi flytta upp till NJ, hinner lagom vänja oss vid solen innan vi kommer upp till kylan igen. Men snart är det varmt även där.
Ringde och pratade lite med mamma förut, inte helt fel att se hur läget var hemma. Inget verkade ha ändrat på sig i vart fall och det är ju nice. Saknar alla där hemma dock, Malin, Malin och Adde var de jag umgicks mest med och det umgänget saknar jag otroligt. Kunna ringa Malin och 30 min senare sitta i hennes soffa med en öl framför en film. Adde är oxå en jag saknar otroligt, någon att snacka häst och inte minst trav med. Vi funkar fruktansvärt bra ihop, vi är lika men samtidigt så olika. Den gången vi var ute ihop, har nog inte haft så kul när jag gått ut på riktigt riktigt länge och då var det ändå max. 10 pers ute den kvällen.
Peter är självklart den jag saknar mest, eller näe. Inte mest. Jag saknar honom på ett helt annat sätt. Jag saknar alla lika mycket med på olika sätt. Peter är min Nörd och skall så förbli. Okej, nördigheterna får han lägga av med till viss del när jag kommer hem, inte helt vill inte ändra på någon. Men sitter han hellre vid nördiga spel än ungås med mig kan det hända att jag blir lite grinig. Men det hoppas jag att han har viss förståelse för.
Jag vet inte riktigt när jag kan publicera det här inlägget då internet svajar lite, men jag hoppas att jag kan det ikväll då Diana ska skjutsa in oss till affären så vi kan shoppa lite mat och sådant. Tänkte försöka fixa ett internet samtidigt så man har när man behöver. Är långt till fritt WiFi här ifrån och Team JC internet är det just nu svaj på linjen på. Igår kväll fungerade det alldeles utmärkt. Åter igen, en halv novell... Men då har ni ju lite och göra en stund.
Etiketter:
Min Usa resa
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar