Igår kväll var det mys på hög nivå, bastu, något glas rött och fantastiskt sällskap av Linn och Maria.
Samtalsämnena, de var låga. Men så är det väl alltid bland tjejer?
Nu sover de andra fortfarande och jag är uttråkad till tusen.

När jag klev upp i morse kände jag att något var annorlunda, jag var pigg och mådde bra. Alla problem jag en gång haft, de kändes som bortblåsta. Idag mår jag bra!

Solens strålar lyser in genom fönstret och allt jag vill är att snurra på mig löparskorna och ge mig ut i sjögatorna. Men det är för tidigt, jag vet det. Idag är första dagen sedan i Tisdags som jag är riktigt pigg. Legat hemma i en förkylning som inte velat ge med sig.

Jag får trotsa lusten att springa med att gå ut och vårstäda Axel. Han behöver skrubbas på ryggen och kittlas på magen av dammsugaren. Axel är alltså min bil, min vän i alla lägen, den som aldrig sviker. Han är grå och har former som hmm... som?... en vägbula! Men han är i vart fall liten och söt, precis lagom för mig.

Jag ser ut lite som en höna på den här bilden, men låt gå!

Motivationen på den här sidan flackar, men på samma gång finner jag lusten att skriva. Just nu söker jag runt och försöker att finna motivation, för den är lika med noll just nu. Jag sitter hemma och tycker synd om mig själv (läs; sjuk).
Jag är garanterad mycket jobb i sommar, underbart. Jag planerar att flytta i Augusti, sedan vart det blir, det får vi se. Jag kan hur som inte bo tillsammans med mina föräldrar hur länge som helst. jag är snart 24, det är dags att göra något av mitt liv. Jag har inte bott hemma som jag gör nu, på många, många år. Så, lägenhet ska ordnas, snarast.

Jag känner mig nästan vilse i min kropp, jag vet inte vart jag ska ta vägen eller vad jag vill göra. Men på samma gång vet jag att jag vill göra något. Det är en svår kombination, som så småningom måste lösas, men hur?

Vännerna jag har, de håller jag hårt i. De är få, men jag har hellre få äkta vänner än många falska. Jag nämner inga namn, för ni vet vilka ni är.
Vänner måste man vårda för att de ska stanna kvar. Jag har under mina senaste månader börjat att rensa ut de jag känner att jag inte behöver ha i mitt liv längre. De som inte ger mig någonting, det är något jag gör lite då och då. Jag har personer i min närhet som jag håller ett hårdare och hårdare tag om. De jag vill ha kvar!

För någon vecka sedan var jag uppe och hälsade på Adde i Näsviken, det var otroligt skönt att komma iväg och träffa annat folk ett tag. Saknar att ha honom här nere, vardagarna blir inte detsamma utan våra konstiga påhitt.