Mitt Ikea-kasse liv slutar idag. Sista natten i Ikea-kasse är alltså inatt. I morgon kväll är jag åter i Jersey där jag har både lådor och klädhängare. UNDERBART!
Jag har under de två veckor jag tillbringat i Canada bott i min Ikea-kasse, alla mina kläder har bott i den. De som haft oturen att skitas ned har omgående hamnat i ryggsäcken. Nu sitter jag här i ett nästan tomt rum, Madde flyttade ut sina saker idag för att bosätta sig på gården istället så det blir ytterligare en natt i ensamhet. Vilket förvisso är ganska skönt även det.
Stallet är så gott som nedpackat, lite handdukar som hänger på tork annars är allt packat och klart. Ska bara ställa fram fodret som ska med hem, men det fixar jag i morgon bitti.
Jag har haft två grymma veckor här över, jag skojar inte. Kommer minnas dom i resten av mitt liv, alla sa innan jag åkte att "du kommer ha så fruktansvärt tråkigt". Men icke, vet inte om det är för mitt bett, för att jag är så liten och söt eller för att jag är ganska social. Men någon anledning är det garanterat. Men jag har pratat med folk, mängder av folk. Jag har skrattat, pratat och umgåtts med olika individer. Tisdagen förra veckan var kung, behövde det breaket.
Visst jag sover mycket och jag läser mycket. Har plöjt 4 böcker på den är tiden, Janet Evannovich köpte de böckerna jag inte hade på svenska. Ska börja på sextonde delen i trucken hem i morgon tänkte jag. Tog mig ungefär fyra timmar att läsa ut den femtonde, så det är inte värt att jag börjar idag.

Efter lite funderande har jag kommit fram till att det:
1. inte är många veckor kvar till Hambeltonia
2. inte är många månader/veckor till vi shippar över till Kentucky
3. den här sommaren rusar iväg, jag hinner inte med. Vill sätta ned foten och säga "stopp", men lyssnar den? NEJ.
4. jag älskar livet här över, jobbet, folket, språket och möjligheterna
5. jag slipper SNÖ!
6. jag saknar Cc!
7. jag saknar till viss del jobbet i Löttorp och alla underbara kollegor där uppe.
8. jag saknar ridningen.
9. jag saknar havet
10. jag har gått ned en hel del i vikt och har aldrig trivts så bra i min kropp som jag gör nu.

Jag borde göra som alla andra och skriva "Stackars Norge", så nu har jag gjort det. Nej, jag är inte så känslokall som det låter. Jag bryr mig och funderar på vart världen egentligen är på väg. Men det har hänt, jag kan inte stoppa det. Han har fått sin publicitet och det kommer skrivas in i historieböckerna, man kommer aldrig glömma honom. Man kommer läsa om honom i skolan i alla år framöver.

Jag har inte längtat hem till det svenska livet en enda gång senaste tiden, här över känner jag mig fri. Jag har hamnat rätt, jag mår bra, ruskigt bra. Jag är långhårigare än vad jag vart på många år, jag kan nästan.. Men väldigt nästan.. Sätta upp håret i tofs i nacken, men som jag säger, väldigt nästan. Frågan står kvar, spara till långt eller låta det korta stanna. Jag trivs i det korta, men var sjukt missnöjd senast när jag klippte mig (vilket var ungefär 2 månader sedan). Så Carina får gärna sätta sig på ett expressplan över till New Jersey för att klippa mig, för då vet jag att jag blir nöjd. Och jag kommer i vilken längd det än blir behålla det svart. Trivs så mycket bättre i det svarta än i det råttblonda jag har som original. Trög kan jag va även om jag är svarthårig.

Det har hänt otroligt mycket med mig på bara de här tre månaderna, för ja, jag har vart i Usa/Canada i tre månader nu. Jag kan själv säga att jag inte längre är den jag var när jag lämnade. Jag har vuxit upp, jag känner mig mer vuxen än någonsin. Här över kan jag inte springa till mamma och be om hjälp om det är något problem. Jag pratar inte med henne så ofta, vilket är tungt. Jag saknar min familj, alla generationer inräknade. Borde kanske skriva släkt istället?
Pratade med brorsan igår, eller pratade. Vi hade en konversation över msn och jag saknar honom. Vi har fått en helt annan kontakt sedan jag "växte upp" och flyttade hemifrån, tror inte han ser mig som lika mycket "jobbig snorunge" längre.
Jag har lärt mig en sak, en sak som jag har slagits med i hela mitt liv. En sak som jag vet att jag ärvt från min kära mor (då är det inte tjurigheten jag menar, för ja. Den har jag oxå ärvt. Men den är nog lika mycket från pappas sida). Men jag har börjat lära mig när jag ska hålla käften, när jag inte har med saker att göra och när jag förvärrar saker genom att säga något. Jag har alltså börjat (jag är inte 100%ig än) lära mig att tänka innan jag talar.

Jag längtar till Kentucky, jag vet inte varför. Jag vet inte ens vad jag längtar till, jag har aldrig vart i Kentucky. Allt jag vet är att alla pratar om det och nämner det som "Det som händer i Kentucky, stannar i Kentucky".

Jag ser fram emot resten av året minst lika mycket som jag saknar mina kompisar, vänner, finender, bekanta... hemma i Sverige.
Peter, Sanna och Adde är de som står mig närmst.

Näe, nu ska jag gå ned och köpa choklad för mina sista canadensiska mynt. Har ingen möjlighet att använda dom i Usa, jag har dock sparat alla med bild från OS i Vancover. Har inte så många men 5-6st och dom vill jag spara.

Idag är en varm dag, riktigt snuskigt varmt och jag skojar inte. Kommer bli ännu varmare längre fram på dagen. Har aldrig sett så många på banan klockan 6.30 på morgonen som jag gjorde idag. Alla är trötta, sega och gnäller på värmen. I vanliga fall är du nästan ensam på banan fram till 7, då börjar folk röra på sig. Jag har varenda morgon vart på banan innan halv 7 för att slippa allt folk. Idag gick jag bet på det, men vi överlevde och har garanterat inte tagit någon skada av det. Anledningen till att jag försöker va där när det är så lite folk som möjligt är att alldeles för många pratar med mig. Inte för att jag inte är social, men när alla frågar "ska du med ut ikväll", "Vill du hänga med och se en film", "Du ska inte följa med till stranden"... Då blir det lite för mycket. Får de frågorna säkert 10gånger/dag. Ibland är det skönt att inte få den uppmärksamheten, även om det var kul till en början.
Alla är fruktansvärt trevliga här uppe. I tisdags blev jag upp-vinkad till andra änden av stallet. Tankarna gick "vad är det nu på gång?", blev där bjuden på ett glas rött som jag till en blrjan sa nej till. Klockan var inte så mycket, den hade precis passerat 12. Jobbet var jag klar med for länge sedan, var bara uppe och fodrade. Fastnade där någon timme, eller två. Är inte så svårt att övertala när det gäller vin (är det ett släktdrag tro?). Tre glas blev det och ja, jag sa nej till de två första men insåg att det är ingen ide vad jag säger, jag kommer få ett nytt vare sig jag vill eller ej.
Resten i stallet åkte hem, jag satt kvar en stund till och snackade med Howie. Som för övrigt skrämde skiten ur mig dagen innan då han efter att ha frågat om jag var från Sverige börjar prata en korsning mellan norska och svenska.. Kan tillägga att han är bög så det smäller honom, underbar kille. Jag älskar honom.. Haha, okej, kanske inte så pass, men ja ni förstår.
Han kom efter ungefär 1h på att "just d, jag har starthäst ikväll. Borde gå hem och sova lite". Så när han gick promenerade jag vidare hemmåt. Fastnade istället i andra ändan av stallet, där fick jag öl... Nästan hela stallet sitter där, blir ytterligare en öl, sedan är jag fast. Tittar på klockan när första 24 packet börjar ta slut, då är klockan närmare 5-6 på kvällen... Vart tog hela min dag vägen? Kom ett nytt 15 pack.. Nu var vi dock bara 4 kvar, Blondie lämnade runt halv åtta. Nio-halv tio kommer jag äntligen ifrån stallet, hinner ner och se Madelenes häst vinna sitt lopp. Går hem, är hemma halv elva-elva, sedan vet jag inte vad som hände. Någon nockade mig, black out. Jag total däckade i sängen och sov till klockan ringde nästa morgon.
Onsdag är tydligen vin onsdag, då dricks det vin i samma gång som jag befinner mig i. Jag säger nej men får ett glas upptryckt i handen och jag kan ju inte häll aut det.. Dock blev det bara ett glas innan jag gick hem. Satt och pratade med dom idag och har säkert fått fem jobb erbjudanden här uppe, nej ingen risk jag ska tillbaka till Jersey. Jag älskar mitt jobb, mina hästar och trivs ypperligt med min chef och i NJ har jag Cc. Så nej, jag ska inte stanna har inte en tanke på det, även om folket här är fruktansvärt trevliga.

Just det, min hand. Kan ärligt säga att ALLA andra är mer oroade över den än vad jag är. Banchefen kom upp igår med en rulle rosa vet-rap att ha över när jag jobbar. Han sa även att han skulle bli ledsen om jag vägrade att använda det. Så nu sitter jag här med handen inlindad i hemsk shock-rosa Vet-rap. Det får mig att minnas den gången jag var på krogen med ont i handleden och det enda jag jittade som var rent var blå vet-rap... Sanna skrattade gott åt det.

Hot Shot kommer upp hit ikväll, ska bli skönt med lite mer att göra om jag ska vara ärlig. Har långsamma, mycket långsamma dagar här uppe, saknar det hårda jobbet i NJ.
Var för övrigt på Mohawk INN igår, bara för lute mat. Blev riktigt besviken på stället. Chesterfield INN är fruktansvärt mycket mysigare. Saknar kvällarna där med Cc, men vi får ta igen det när jag kommer tillbaka i nästa vecka. Så det så!

Bilden är någon dag gammal och ja, det är mycket bättre nu.

Canada

Sitter på banan i Canada, stjäl lite internet från kyrkan här på området. Så frågan är om det är nu man ska börja porrsurfa? Utanför kyrkan alltså.
Var nere vid banan igår och tog en öl tillsammans med min roomie Madelene. En öl blev fort fler öl, efter en stund joinade Peter, Bernie och "han i rosa tröja" vårt bord. Eller okej, vi joinade deras bord, men det spelar ju inte så stor roll.

Ja, bandaget på handen har jag för att mr spindel tog en tugga av mig. Veterinären tyckte att Animalintex borde funka och ja, mycket bättre redan nu. Inte alls lika inflammerat, ont och rött längre. Svullnaden BÖRJAR lägga sig.

Någon gång i Juni.

Msn konversation.

Ida säger:

Jag har tråkigt!

Adde säger:

Jag ska dra iväg å äta mat nu

Uppdatera din blogg

Vad gör man inte för kompisarna? Jo ett blogginlägg, det är dom nog värda.. Nej, ni är värda så mycket mer, äkta vänner ska man hålla hårt i. Så det så!

Helgen har vart lugn, lördagen blev en snabb sväng på Chesterfield INN tillsammans med Matt, Cc  var iväg på race och jag hade tråkigt. Matt fick bli sällskap då Diana somnade och missade att vi hade planerat bio.Men jag hade en helt okej kväll ändå, även om Cc saknades i det gänget. Det kändes fel att kliva över tröskeln utan henne vid sidan. 

Jerome, en kille vi jobbar med. Han kallas oss för Thelma och Louise, på Starbucks heter vi Sisia och Eda... Kärt barn har många namn. Friends in crime!

Söndagsmorgonen tillbringades i stallet, var inte ute fören 9 på morgonen. Vaknade av ren vana 3.50 och åter igen 5.50 är inte van vid att sova så länge på morgonen. Här ungefär borde jag ägnat hela söndagen åt att packa för Canada. Men inte, eftermiddagen ägnades åt Sixflags. Vi stannade bara i 2-3h åkte det som är kul, tröttnade (var alldeles för varmt) och åkte hem. Fruktansvärt skönt att både ha season pass och 15 minuter från huset till nöjesfältet.

Nitro och El Toro är än så länge favoriterna. Blev en riktigt mysig och lugn dag, bara en liten incident på vägen. Vi är mitt i värsta backarna i El toro och då är det någon framför som tappar något, det är litet och svart (det var allt vi hann se), det kom med en himla fart, landade på min läpp för att sedan studsa vidare = Blodvite uppstod (okej, jag överdrev kanske lite, men bara lite. det blev bara ett märke på insidan av läppen som läkte på 10 min)

Måndag, Ida borde packa. Ida börjar packa.. Okej, Ida lägger allt i högar för att sortera det som ska med och inte. Men gör Ida det här när hon kommer hem från jobbet? Nej Ida lägger sig i sängen och somnar, hon vaknar en stund senare av att Cc och Jerome står i dörren och skrattar åt henne. 

Då tar Ida 30-40 minuter och PACKAR, sedan fic hon ett fb-medelande av Cc som säger att, naglar? nu?. Okej, det blev en sväng till Hamilton. Vi insåg halvvägs dit att nagelbutiken hade hunnit stänga. Istället blev det Starbucks, vilket ligger i en bokhandel. Så Ida kom hem med två böcker hon inte borde köpt. Speciellt inte när hon är ensam och övergiven då pojkvännen är på andra sidan atlanten. Det är något i stil med harlequin men de handlar om vampyrer. Så snyftiga romaner blev det alltså för mig. Inte vad jag är i behov av kanske. Men det får fungera, måste ha något att göra i Canada.

Tisdag, Race med Panty blev en 4:e placering efter ett mycket bra lopp. Fin liten häst. I stallet där vi gör i ordning hästarna innan start kastade hästen i "boxen" BAKOM. Väggarna är alltså 2m höga mellan mig och hästen bakom. Men han sparkade iväg sin sko till min box, fick en smärre shock när jag hittade en sko efter att Panty och jag gått bort lite nervositet. Kollade hennes fötter 2-3 gånger och alla skorna var där. Tillslut kom ägaren till hästen och undrade om hans sko möjligen landade här någonstans.

Nu försöker jag komma på om resan tillsammans med hästarna i trailern eller en resa i hytten på ett säte som vägrar vara still är bäst. Jag kommer bli sjösjuk och kan inte sova när jag studsar runt som jag gör. För jag studsar verkligen runt något fruktansvärt. Minsta gupp och jag flyger 1m (okej, jag överdrev igen) sedan är det "efterskalv" på många sekunder. = STUDS, STUDs, STUds, STuds, Studs, studs....

Hur som helst, MOT CANADA!

Vet inte om hur och när jag får internet igen. Om jag står utan i 2 veckor eller om jag hittar något på vägen. Det lär märkas.

Jag har ett spindelbett på handen, det är rött och gör ont.

Jag ligger i min säng och tittar ut över mitt rum, funderar på när bomben kastades in i mitt rum. Det är kaos här, jag måste göra något åt det.... I morgon....
Det har hänt otroligt mycket sedan sist jag uppdaterade, när det nu var. Jag har alldeles för mycket att göra för att komma ihåg att uppdatera här. Eller komma ihåg och komma ihåg, mer sanning är väl för att orka uppdatera.

Panty startade på Chester förra veckan, gjorde ett riktigt bra lopp och slutade som 5:a. Efter loppet satt jag på huk i min "box" och tvättade mina grejer medan Jonas gick med Panty. Jag sitter där på huk med ett gamasch i handen och funderar på något viktigt. Märker knappt att folk går förbi (vilket dom gör hela tiden, speciellt då vi har vår box på mitten.
Jag hör att någon harklar sig och tittar upp. Det skulle jag inte gjort för jag hinner bara se ett vitt skägg och "poff" massa slem i örat. Gubben hade troligtvis inte sett mig och spottat mig rakt i örat. Jag blev chockad så det finns inte. Tappar talförmågan och när jag äntligen är åter i verkligheten har gubben försvunnit. Jag tror om jag ska vara ärlig inte att han såg mig där bakom alla grejer.
En liten stund senare ska jag gå och göra något, minns inte vad det var. Men jag pratade med Jonas samtidigt och var ouppmärksam. SPLASH en annan gubbe (med pjamasbyxor) riktar vattenslangen mot mig, skruvar igång den och märker inte att jag står mitt framför = en väldigt blöt Ida.
Äntligen är vi redo att åka hem, tar inte många Miles innan jag somnar, försöker så fint att inte somna. Jag gjorde verkligen mitt bästa och det var nog därför jag somnade som jag gjorde. I Framsätet, sittande rakt upp och ned med armbågen på "facket" mellan framsäterna. Plötsligt kommer ett gällt ljud, hela min arm börjar skaka. Jag hoppar HÖGT, jag slänger mig efter min telefon men det var inte den.
Vänder mig mot Jonas som skrattar åt mig, visar sig sedan att jag hade somnat med armen på hans telefon och den hade ringt. Han fick sig i vart fall ett gott skratt, fick en pik om det dagen efter...

För någon dag sedan fick jag ett Sms av Cc (som förövrigt bor i rummet bredvid). Det löd "Hur mycket pengar har du? Vill du göra något spontant?" Det här fick jag klockan sex på kvällen. Svarar att ja, jag har pengar vad ska vi göra? när åker vi? 5 minuter senare sitter vi i bilen, jag vet fortfarande inte vart vi är på väg, men jag har mina aningar.
Mycket riktigt, tatueringsstudion. Hon gjorde en/två (hur man ska räkna) på sina fötter. Jag skulle gjort min redan den kvällen, men klockan blev så mycket så jag fick en tid dagen efter istället. Så nu sitter jag här och har äntligen fixat i ordning diabetessymbolen jag hade/har på armen. Är jätte nöjd, litade helt och fullt på Arlene som gjorde den.

Ur diabetes-syn mår jag ganska bra just nu. Ligger ganska stadigt och hoppas att det ska fortsätta så här, det är så fruktansvärt slitigt för kroppen när man pendlar hela tiden. Men nu känns det som kroppen har vant sig vid "det nya landet" och den nya livsstilen. Jag hoppas verkligen att det håller sig så här nu, visst mina matrutiner suger fortfarande och lär göra hela det kommande året. Men så får det bli, trivs som fisken i vattnet här även om det är ett hårt jobb.
Så är får jag verkligen veta vad jag som person går för, vad jag klarar av och hur jag löser problemen. Jag lär känna mig själv ännu bättre än tidigare, och då känner jag mig och min kropp fruktansvärt väl. Tror anledningen till att jag gör det heter diabetes, vilja och envishet.. För envis eller rent av tjurskallig vet jag att jag är och det är långt ifrån alltid en positiv egenskap.

Min plan var att igår införskaffa mig en ny kamera, men icke. Han som stod i butiken var förvirrad, konstig och allmänt virrig, så det blev inget inköp den här gången. Får ta det en annan gång, börjar känna mig i behov av en, får se om jag hinner fixa någon i helgen så jag har att ta med mig när Panty startar på Måndag. Tror det var Chester om jag inte minns helt galet, men även jag har mina förvirrade stunder (okej, jag erkänner. Jag är för det mesta ganska förvirrad).

Igår var Cc och jag nere på Freehold raceway mall, inköpen blev en plattång för 10$, en svart klocka för 14$ och sedan råkade det bli ett absolut jätte spontanköp.. Känner redan nu den djupa sucken som kommer från kontoret i Bredsättra, redan nu hör jag orden "har du inte viktigare saker att lägga pengarna på", "usch vad fult"... Det är tur att jag känner min mor ganska väl, men tyvärr, det hjälper inte för jag gillar stilen. Men inköpet blev *trumvirvel*  en ny plugg till örat, modell wood i tre olika färger, på 16mm...
Vet att det är otroligt många som är emot det, som tycker att det är fullt och allt sådant där. Men jag gillar det, och nu gick strömmen åter igen bara för att tala om det.
Hoppas den är tillbaka snart, tänker inte gå ett dygn till utan dusch, jag vägrar!

Suttit och bläddrat igenom de gamla fyllebilderna jag har på den här datorn, det är inte så värst många, men det är några. Till och från funderar jag på vad det är för folk jag umgås med. Finns inte många normala bilder på någon av oss, utan vi ser allt som oftast dyngraka ut, även om så för stunden inte var fallet.
Men jag har INGEN bild på allas Tobbe-pose... Är lite besviken.. Är mycket besviken.. Väldigt jätte mycket besviken.

Det börjar bli varmt och svettigt i mitt rum, jag undrar när strömmen har tänkt komma tillbaka. Allt slocknade 3.20 i eftermiddags och det är fortfarande mörkt, inget vatten... osv.
Jag är svettig, äcklig och luktar inget vidare efter en dag på jobbet... Allt jag behöver just nu är en lång skön dusch, känna mig ren och inte så klibbigt kladdig som jag gör just nu.

I går kväll var Cc och jag hemma runt halv sex, jag duschade ganska omgående... I morse vaknade jag när klockan ringde, ovanpå täcket, i handduk med datorn i knäet.. Tror ni det var någon som behövde sova? Hade under kvällen fått ett antal Sms från olika personer, jag vaknar vanligen alltid av Sms. Men inte den här gången. Var total däckad från 6-6.30 kvällen innan.
Har efter det känt mig riktigt pigg idag, tror verkligen att jag behövde de sammanhängande timmarna med sömn.

De senaste 3 dagarna har även blodsockret legat riktigt bra, vaknar högt (glömt ta kvällsdosen med levemir), men resten av dagen har jag legat mellan 5-8. Så jag tror ärligt att efter detta kommer jag sluta ta kvälls enheterna. Ligger hellre lite högre på morgonen än att jag får känningar under hela dagen som jag fått innan. Hoppas verkligen det är detta som vart problemet och att det är löst nu, det skulle vara så fantastiskt skönt. Att få leva livet och slippa tänka på bls hela tiden.

Jag vet att jag har god kinesmat från PF chang i Ccs kylskåp, men jag har ingen micro då strömmen är spårlöst försvunnen... Jag är glad att jag har en gammal hederlig klocka från IKEA som inte behöver el för att fungera. Speciellt nu då mobilen nästan är död, har ingen möjlighet att ladda den utan ström..
Nästan lite läskigt hur beroende man är av el, jag kan inte göra någonting utan el. Vad fyllde man dagarna med förr? Något annat än mjöd-drickande och barntillverkande då jag inte känner speciellt för något av de två alternativen.. Det börjar bli för mörkt för att läsa och jag har bara ett värmeljus och det kommer man inte långt på kan jag säga. Även om det luktar helt okej... Måste va för att det är "svenskt".. eller, det är i vart fall köpt på Ikea.

Jag har någon gång tänkt att skriva ihop listan på de låtarna som jämt rullar i Cc's bil, men jag glömmer hela tiden sångaren. eller så hittar jag inte låten på YouTube.. Kan inte gärna skriva "låt 1 och 17 på skiva 34"..

Jag har precis svidat om till mina fantastiskt fina pjamasbyxor, de gröna med Turtles på. Jag ska snart försöka sova, somnade runt sex och vaknade åter vid nio, har verkligen vart halvdöd hela dagen. Tror helgen tog musten på mig.

Lördag = fixade säsongs pass på six flags

Söndag = stallet vid 4.30 efter det six flags, hemma 9 på kvällen vidare till Chesterfield INN för en segerdrink med Cc.

Jag kan helt ärligt säga att efter en dag på Sixflags kommer jag aldrig i mitt liv betala vad det kostar för en dag på liseberg. Aldrig, inte en chans. Det är verkligen inte värt de pengarna. Rollercoasters i Sverige är fruktansvärt mesiga. Jag har alltid vart svag för Balder, träbanan som finns på Liseberg. Men efter ett varv i El Toro (träbana på SixFlags) kommer jag inte se samma nöje i Balder. Att jämföra de två är som att jämföra Tekopparna (de som Lions brukar ha under julskyltningen, Borgholm) och Insane på Gröna Lund = omöjlig. 

Superman, en rollercoaster där du åker som just Stålmannen. Du flyger fram, känslan är obeskrivbar. 

Stålmannen - Bara för att ni ska se hur jag menar med att "flyga fram"

El Toro - Balder släng dig i väggen. Den gröna som syns i bakgrungen - Kinda kaa är inget vi ännu åkt, men det kommer nog. Kanske när vi vant oss vid tanken. 

Bella, den lilla vita ponnyn som är sällskap åt Hot Shot Blue Ship är ett litet monster i vissa fall. Cc var iväg och babyracade och jag skulle då Hand Walka Hot Shot (Ja Cc, jag skrev nästan Hottan, men ändrade då jag vet att jag hade åkt på stryk så fort du läst det). Jag tog då ot Shot i ena handen och det lilla monstret i andra och promenerade. Så småningom stannade vi för en mindre matpaus (monstret var hungrigt), de fick äta en liten stund för att seda n promenera en stund till. När jag ska få upp huvudet på monstret tycker hon inte alls att hon har ätit färdigt och väljer då att sparka på mitt stackars smal ben. Hon har kraft den där lilla råttan, mer kraft än vad man tror.

Hon är egentligen ganska söt och så länge du är på hennes nivå är hon ganska trevlig. Men hon kan som sagt va ett litet monster, om en ett ganska sött monster.

Näe, nu ska jag ge mig ini  Stephanie Plums värld. Har läst hela serien ett antal gånger, men köpte två av de senaste böckerna för någon vecka sedan. Insåg när jag började läsa att det är i den här områden Trenton, Hamilton.... som den boken utspelar sig, det är faktiskt lite små häftigt.

Monstret - Belle

Kajsa

Taco

Jag saknar familjen m.fl:

 Malin J, Jensen och Frida

 Malin J, Frida, Malin O och jag

 80-tals fest på strand, Malin J och jag

 Världens bästa Sanna, med Mitzhi i famnen.

 Mika, Cina och jag

 Adde

 Malin J och Ejnarsson

Peter Linderström -  Han är fin den där.

Nej, jag har inte orkat uppdatera sådär jätte ofta, jag vet det. Mor min är på mig om det, även en bunt kompisar. Bilderna ligger ännu kvar i kameran, så även detta kommer bli ett inlägg utan bilder.

Har vart en lååång dag, nästan hela stallet var på baby-race med tvååringarna (4st). Malin, Diana, jag och Missael var kvar i stallet och vi hade ett grymt teamwork idag måste jag säga. Alla hjälpte alla och vi hann även med en snabb sväng till TacoBell vid lunch (jag hade om jag gått utan mat en liten stund till utan att blinka, kunnat döda för mat). Efter lite mat i magen (nr 3, med guacka och pepsi light) var jag på så mycket bättre humör.
Cc och jag har förresten vart liiite för mycket på TacoBell den senaste tiden (ungefär varje dag), vi behöver bara öppna dörren så vet de precis vad vi ska ha, jag tar nr 3 (med guacka) och cc nr 7 (1 extra mjuk taco utan sallad), alltid samma, jag skojar inte.

Var hemma ensam igår då Cc, Diana, Romeo och Malin var på Meadowlands och Chester (Cc) lånade Dianas bil (efter att jag städat den) åkte jag in till Hamilton och shoppade loss.. Blev, ett par pyamasbyxor med turtles på, en vit hoodie (calvin klain), ett par quicksilver shorts, ett par underbara skor som mamma kommer blunda för... det var nog det. Nej, ett bälte oxå, då shortsen jag köpte på målet häromdagen var enorma i midjan. Köpte för några dagar sedan även en bh på viktoria secret, det var kärlek på hög nivå, jag är fast, kommer aldrig ta av mig den igen.
Bilder kommer senare.

Bara för att jag har köpt dom snyggast Pj's ever (pyamasbyxor).

Bilden är fruktansvärt graciös måste jag säga, var inte helt enkelt..

Ligger nu på mage i hotellrummets säng med en kaffe i handen. På tvn framför mig rullar ett avsnitt av vänner (ja sanna, tro det eller ej). Det var en skön känsla av att kliva upp och äta frukost, okej jag har klivit upp två gånger idag då jag var ute och fodrade vid fem. Åkte sedan hem och somnade någon timme till, riktigt skönt.

Så nu har jag ätit SuperSockradeChokladFlingor med mjölk till frukost, frågan är om chips eller dessa flingor är bäst till frukost. Jag skulle tippa på bara mjölk utan flingor. Jag valde den 2%-iga mjölken, det finsn non fat, half-half och mängder av olika sorters mjölk med reducerat fett i.

Bild från Chester.