Igår fick jag en ny häst, en två-åring vid namn Coctail. Edwin fick ta över Abbey, hade stort problem med vem jag skulle välja bort. Det är som att välja bort ett barn, men med lite hjälp av Christine och Jonas blev valet Abbey. Litar på att Edwin tar väl hand om henne, tror absolut inget annat.
Känner inte Coctail så mycket än, men hon kom som hon just var tagen på stäppen som vildhäst. Hårigare öron har jag nog aldrig sett, blev klippmaskin det första jag gjorde. Det var nog första gången för henne, för hon höll nästan på att dö. Men med lite hjälp av Diana så gick allt ypperligt. Tror även att det var första gången hon hade bandage på sig, för det tog lång stund innan hon vågade stå på benen efter att jag lindat dom. Hon hoppade istället runt som en annan hare i boxen.
Cc hade idag ahft oturen att bli stucken av en geting medan hon var ute och red (2a gången). Denna gången tog det i handen och hon var rejält svullen när vi kom hem.
Jag fick i uppdrag att "bada" Makings framhovar i Epson-salt och varmt vatten. Sagt och gjort, nej inte skållhett vatten, bara varmt. Han tyckte inte alls att jag var snäll som försökta bada hans fötter i en enorm gummi "hink". Utan löjlade sig, efter en stund tröttnade jag och la på honom bremsen. Den bremsen som man inte behöver hålla i, utan som man istället fäster i grimman. Han joxar till med huvudet och jag får bremsen rakt över munnen, första tanken "fa*n tänderna". Dom satt kvar, men kände blodsmak i munnen, kände även att läppen började bli enorm. Gick in i badrummet för att få se i spegeln, lyfte på läppen och ser ett stort hål under överläppen (precis där man i vanliga fall ha strängen mellan tandkött och överläpp).
Gjorde klart Making men kände under tiden hur smärtan började komma, för jäklar vad ont det gjorde efter en stund. Tårarna började efter ett tag att rinna, tror det var när chocken släppte och smärtan började framträda. Hörde Christine och tänkte be om en värktablett eller om hon hade någon annan ide. Men så lätt var det inte att verka oberörd med tårarna som rann och en läpp stor som en halv snusdosa (under läppen alltså).
Lyfte på läppen och Christine vände omedelbart huvudet och bad Ted (vår veterinär) titta på det, för han var i stallet precis då. Sagt och gjort, även han fick se. Och plötsligt blir jag lite smått iväg tvingad till sjukan. Okej, så tvingad var jag väl inte, men jag hade inte åkt om inte Ted hade sagt att det verkligen borde kollas upp, eventuellt sys. Cc fick bli chaufför, vilket jag tackar enormt för. Av många anledningar. Jag fick se halva Usa (eftersom att ingen av oss hittade stället Jonas sa att vi skulle till), för att hon var underbar som ställde upp, och för att det lättade enormt på stämningen. Även om jag hade/har sjukt ont när jag skrattar.
Sjukhuset i Usa är en speciell upplevelse, för det första är det väldigt mycket Scrubs, City akuten, House... känsla över det hela.
Jag har även fått veta hur mycket jag gått ned i vikt. Kom över till Usa och vägde då 76-78kg, nu väger jag 66.7kg. Jag har alltså gått ned 10kg på 3 månader, det är något jag aldrig trodde skulle ske, men jag är nöjd. Jag är riktigt jäkla nöjd med hur jag ser ut!
Först kom en sköterska, han var fruktansvärt kul och enormt trevlig. Han la märke till min hand (spindeln) och ansåg att det var värre än min läpp. Jag vet inte riktigt om jag håller med honom, men än då. Så senare när läkaren kom (som jag för övrigt var otroligt nära att klippa till) fick jag både läppen och handen kollad.
Han var lite lagom förvirrad. Började trycka och klämma på min stackars läpp och när han såg att det gjorde ont tog han i ännu mer, för att sedan plocka fram en träpinne att trycka upp i såret, där kan vi snacka smärta. Enorm smärta, det var inte långt borta att jag drog till honom. Speciellt inte när han var så nonchalant som han var.
Fick Penicilin utskrivet och världens största ispåse att ta med mig hem. Ispåsen är i storlek Large och täcker HELA mitt ansikte.
Men det var alltså inga större problem, men jag har fått det kollat. Jag tror jag kommer se enormt rolig ut om några dagar, med världens största blåmärke i ansiktet. Nu ser jag ut lite som en anka och har insett att Botox är inget för mig.
Nej, jag snusar inte. Jag är svullen.
Ja, jag känner mig lite som house M.D. med min orange burk med piller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar