På väg hem från Ohio/Indiana nu, det har vart några mycket bra dagar. Hot Shot Blue Ship raceade stort igår. Han gjorde mycket bra ifrån sig och gick i mål på en andra plats. Om jag räknat rätt borde det ge en sisådär 65.000 dollar, men är inte helt säker. Men som sagt, han var fruktansvärt fin.

Vi bodde på hotell två nätter och redan första morgonen hade jag slarvat bort min nycket/plast kort.. Jag visste att den var på rummet någon stans, men kunde för mitt liv inte hitta den. 20 minuter ägnade jag åt ett jäkla plast kort. Hittade det inte, så jag gav upp och hoppades på att de kunde hjälpa mig med det när vi kom hem igen. Och det kunde dom, fick ett nytt kort gick in i rummet och det första jag ser är det där jäkla plast kortet, det har legat på bordet hela tiden. Varför kunde jag inte hitta det på morgonen? Näe, utan jag får istället leta efter skiten halva morgonen.
*muttrar*

Just nu fläker jag ut mig i baksätet, har hela sätet för mig själv vilket är otroligt skönt. Sätena i tryckarna är så pass stora att jag nästan, men bara nästan. Kan sträcka ut mig och ligga raklång. Mycket skönt, avundas inte Kelly som VALDE framsätet. Jag är alldeles för lång för att få någon komfortabel sovställning där.
Kan även säga att den grymt fula orange/röda filten SAS lånade ut under flygresan gör sitt jobb. För alla envisas med att ha ACn i bilen på en mycket alldeles för låg temperatur. Mina fötter tycker inte om kylan alls och nej, jag har fortfarande inte lärt mig att ta extra tröja och byxor med mig när vi racear.

Frukosten idag bestod av kaffe från Starbucks och en Rice Krispies Treats. Vilket är lättast att förklara som rice krispies och marshmallows. Lutar åt att frukosten även kommer bestå av en halv flaska Mtn dew och Burgles nacho cheese (typ chips). Eller om det blir lunchen.. Vi får se, beror på vad deras plan för resan är. Det märks alltid under resans gång.

Sitter nu och små nynnar på "Someone else is calling you baby", det är den låten som går på radio för stunden och alltid när jag hör den tänker jag på Cc och henns röda Camaro.. Haha, det där lär förvisso väldigt fel. Men själva grejen är att vi brukar vråla för full hals till den. Så länge man höjer så pass att man inte hör sig själv finns det inga gränser.

Jag fick lite banningar över att jag kallade dregen lönnfet...Så jag får be om ursäkt och istället bara kalla honom lagom mullig efter alldeles för mycket öl.. För han har lagt på sig endel, vet iof inte om han gått ned något sedan sist jag såg dom live (2 år sedan eller var det 3?). Backyard babies alltså, mycket surt att de lagt av, samma sak att The Ark lägger av. Jag är nästan lite hemligt förälskad i både Dregen och Ola Salo. Snacka om sköna personligheter. En kombo där sedan hade jag inte tvekat för fem öre, inte ens om utseendet hade vart likt Tomas Dileva (och honom skulle jag inte ta i med tång).

Nu surade jag ihop lite, dom höjer volymen på radion men tänker inte på att mitt stackars öra är precis bredvid högtalaren här bak.. Vissa låtar går mycket bra, men när party killer låtarna börjar komma (de countrylåtarna som du måste gått igenom två skillsmässor för att förstå ordentligt) är det ingen höjdare.  För det spelar ingen roll om jag har höronlurar till min laptop, jag kan ändå inte kolla senaste avsnittet av True blood för allt jag hör är musiken i bilen.
Tur att jag somnar lätt i vart fall, har lärt mig sova i de flesta miljöer. Inte mycket som stör mig när det kommer till att sova, annat än om det är för ljust.

Ska se om vi inte kan ta försäkringen på min bil i morgon så jag får den någon gång. Ibland skulle det bara vara så skönt med egen bil. Nu är både Cc och Diana underbara och lånar ut/skjutsar mig om det krisar. Men jag har alltid hatat att vara beroende av någon annan på det sättet.

Stoppat för lunch, blev en cobbsallad, den var inte speciellt god men ned gick den... Hungrig var jag men nu är det bättre. Fick kommentaren att "jäklar vad du kan sova" nyss. Tydligen inte så populärt att behöva köra hela vägen medan vi andra kan sova.
Är nu inne i Pennsylvanias natur, den är ganska häftig att blicka ut över, berg och tunnlar så långt ögat kan nå. Ett ställe jag skulle vilja fotvandra på. På tal om att fotvandra, jag ska ha med mig mina vandringskängor när jag kommer upp nästa omgång. Saknar dom, vet inte om jag kommer ha så mycket användning av dom men jag saknar dom ändå. Även något av mina high-heels skor. Även om det finns mängder ursnygga här över men jag har två par som jag saknar som jag hade velat ha här över. Nu har jag iof inte haft så¨stor användning av high-heels här över men än då.

Jag räknar med party när jag kommer hem, jag ska på något sätt lyckas åka Sverige runt och träffa alla samtidigt som jag ska vara hemma, relaxa och göra mängder av läkarbesök. Mats varnade mig och sa att jag har ca 100 tester att se fram emot (ja, jag överdrev en hel del). Dom ska alltså tömma mig på blod och kolla allt annat där runt. Funderar även på om man ska göra ett test för glutenintollerans. Men det tåls att fundera på, Mats lovade fixa tid hos endorkin/diabetsmottagningen, ögon och för en hälso undersökning. Så jag kanske kan få ta allt samma dag istället för att åka in två hundra gånger.

Jag ska när jag kommer åt köpa en dagbok, en sådan man hade när man var liten och kunde skriva i varje dag. Jag vill ha något att skriva i, skriva sådant jagi nte kan eller vill skriva ut här men som jag ändå vill spara och komma ihåg. Lite inspirerad av Bridget Jones dagbok som jag såg för första gången i mitt liv för någon vecka sedan. Har bara sett slutet ala blå soppa tidigare. Inte hela, och den var ju hel kul. Gillade den skarpt.

Är det jobbigt att läsa novellerna? När jag väl skriver skriver jag ned allt på en gång, därför det blir så fruktansvärt långt. Sedan när jag väl laddar upp texten orkar jag inte dela av det hela tiden. SÅ förresten, ni får leva med novellerna och ja, jag känner att jag missar det där med stavningen en hel del. Finns inget stavningsprogram i WordPad, har inte word på den här datorn utan bara det gratis som alltid kommer med. Men det är fortfarande bättre än anteckningarna.